Psilocybin - svamprikets magi

1.Sammanfattning

Jag har undersökt giftverkan från psilocybin, som är det gift som återfinns i många ”magiska svampar”. De hallucinationer som giftet orsakar ger färg åt en grå och tråkig vardag för de som avsiktligt äter svamparna. Det är också en utbredd uppfattning att det är ganska ofarligt att äta dessa svampar, vilket verkar bekräftas av att användningen av svamparna som drog är vidspridd och att det ändå inte finns mer än ett enda bekräftat dödsfall där svamparna varit orsak. Giftet ger inte några bestående skador på människokroppen, men en resistens byggs snabbt upp vilket leder till att man hela tiden behöver större doser.

2.Inledning

2.1Bakgrund

Då jag var liten var orden knark och narkotika omgivna av en svart, ondskefull skugga. Alla som knarkade dog en smärtsam död och levde innan det ett liv i total misär. Alkohol var inte lika illa, men den bild som målats upp för mig av skador och biverkningar var ändå tillräckligt svart för att få mig att vända mig åt andra hållet så fort någon föreslog att det kunde vara kul att dricka några droppar.

När jag nu har växt upp har jag sett att den bild jag hade då jag var liten inte helt stämmer överens med verkligheten. Jag har träffat många människor som både dricker alkohol regelbundet och använder narkotiska preparat lika regelbundet, och de ser ut att må minst lika bra som jag själv gör. Något som verkar vara väldigt populärt bland studenter och många andra yngre människor är ”magiska svampar”. Jag har hört mycket om användandet av svampar som berusningsmedel, men jag känner inte till så mycket om hur giftet i svamparna verkar på kroppen. Eftersom jag har människor i min närhet som jag bryr mig om och inte vill att de skadas som äter ”magiska svampar” ibland känns det viktigt att känna till hur de påverkas av det de stoppar i sig.

2.2Syfte

Syftet med det här arbetet är att ta reda på varför man väljer att frivilligt äta en svamp som klassas som dödligt giftig, och dessutom att ta reda på vilken effekt giftet har på människokroppen.

2.3Metod

Jag har framförallt letat information på Internet, eftersom jag räknar med att den är mest omfattande och nyligen uppdaterad. Dessutom har jag gjort en intervju med en person som regelbundet använder ”magiska svampar” och som umgås med andra som har liknande erfarenheter.

 
3.”Magiska svampar”

3.1Vad är ”magiska svampar”?

När man pratar om ”magiska svampar” eller ”magic mushrooms” på engelska (ofta förkortat ”shrooms”) menar man oftast svampar av släktet psilocybe, som är artrikast (ca 190 arter ) och vanligast att man odlar hemma. De andra svampar som kan räknas bland ”magiska svampar” är arter ur släktena agrocybe, conocybe, copelandia, galerina, gymnopilus, inocybe, panaeolus och pluteus.

3.2Är ”magiska svampar” knark?

Knark är en slangbeteckning för narkotika.

”Narkotika är ett samlingsbegrepp för "illegala", ofta skadliga, substanser vars syfte är att framkalla eufori, styrka, vidgat medvetande, sexuell lust (se afrodisiakum) eller dylikt hos brukaren. Substanser narkotikaklassas av Läkemedelsverket. Legaliteten beror på användningsområdet. Många narkotikaklassade preparat används legalt inom sjukvården för att bota eller lindra sjukdomar, men är illegala för privatpersoner att handla med eller bruka på egen hand.”

Idag är det olagligt att inneha och förmedla magiska svampar om de är tillredda på något sätt. Däremot hamnar man inte i fängelse för att man råkat plocka dom då man varit ute och plockat matsvamp.

”Som narkotika enligt narkotikastrafflagen skall även anses ... svamparna Psilocybe semilanceata (toppslätskivling) och Psilocybe cubensis. Detsamma skall gälla andra svampar som innehåller ämnena psilocybin eller psilocin, om svamparna är framodlade eller om de har torkats eller på annat sätt beretts.” 

Betydelsen av narkotika verkar vara att det är olagligt att använda och distribuera bland privatpersoner utan särskilt tillstånd. Alkohol är mycket mer skadligt för kroppen än vissa typer av narkotika, och alkoholrelaterade skador är den vanligaste dödsorsaken för medelålders män  i Sverige. I USA har man försökt att klassa alkoholen som illegal med följden att den amerikanska maffian växte fram. I Sverige försökte man ransonera tillgången på alkohol med motboken (1917-1955) då man såg alkoholens skadeverkningar . Eftersom försök att begränsa alkoholens tillgänglighet inte fungerat har myndigheterna i Sverige legaliserat denna drog och monopoliserat distributionen för att kunna använda intäkterna till att betala delar av de kostnader som uppstår i sjukvården på grund av alkoholens bruk.

Jag tycker att det verkar vara så att det inte är skadan som tillfogas av att använda en drog som bestämmer om den är illegal, utan droger som är illegala verkar vara sådana droger som inte har blivit socialt accepterade. Däremot verkar allmänhetens uppfattning stå över lagen, och jag undrar om det innebär att svampar från släktet psilocybe kommer att säljas på systembolaget i framtiden? Det är naturligtvis omöjligt att svara på just nu, men om användandet av ”magiska svampar” blir lika accepterat som användandet av alkohol verkar det vara fullt möjligt.

Hur är då acceptansen bland allmänheten för ”magiska svampar”? Det hade naturligtvis varit intressant att göra en enkät för att undersöka detta närmare. Jag nöjde mig med att fråga ett dussintal personer på universitetet, på mitt jobb och några av mina vänner runt om i landet. De flesta verkade vara beredda att ”prova på” för att stilla sin nyfikenhet om hur det känns att få hallucinationer. Det var inte någon av de jag pratade med som ifrågasatte om det var lagligt eller ej. Däremot fanns det en stor skepsis mot kemiska droger, som LSD och amfetamin. Jag har dragit slutsatsen att många är mer öppna för att äta dessa svampar eftersom de växer naturligt runtomkring dem. Attityden verkar vara att om det växer i naturen är det nog inte lika farligt som de där vita pillren som någon ”galen vetenskapsman” skapat i ett laboratorium.

4.Intervju

Jag har intervjuat en person som har ganska stor erfarenhet av droger i allmänhet och även av svampar. Dessutom umgås den här personen med andra personer som använder svamp mer eller mindre regelbundet. Syftet med intervjun var dels att få reda på vilken effekt ”magiska svampar” har på medvetandet, och dels att försöka få en liten inblick i varför och hur ofta man använder svamp som drog. Nedan följer en sammanställning av vårt samtal.

Har du testat andra droger än ”magiska svampar”?
-(skrattar) Ja, jag har nog prövat det mesta, utom heroin.
När åt du ”magiska svampar” första gången?
-Jag var runt 16 år, det var på sommaren. Det var jag och 3 andra kompisar.
Vilken skillnad är det på effekten av LSD och svampar?
-Det är stor skillnad om man jämför med slättoppskivling, men det finns ju svampar som är nästan lika starka som LSD. Men grundskillnaderna är att på LSD blir trippen så stark att man inte kan förstå skillnaden mellan verklighet och hallisar, medan man förstår vad som är hallisar och overkligt när man ätit svamp. Får man en snedtripp på LSD är det i princip kört, men med svamp kan man resonera sig fram till ett trevligare sinnestillstånd. Till exempel kan man få se blod som rinner nerför väggarna; med LSD tror du att det händer på riktigt och kommer inte på tanken att det bara är i ditt sinne, men med svamp ser du vad som händer och förstår att det inte är på riktigt så att du kan ta dig ur det.
Vilka svampar använder man?
-Det är väl mest toppslätskivling och cubensis. Cubensis växer inte fritt i Sverige, utan den odlar man.
Var hittar du toppslätskivlingen, och när hittar man den?
-Gödslade marker, typ gräsmattor eller kohagar. Högsäsongen ligger runt september till oktober, gärna precis efter första frosten slagit till. Men svamp kan man ju odla hemma också. Det sköter nästan sig själv, och resultatet blir bättre och jämnare än om man plockar utifrån naturen. Det enda som är krångligt är att man ska ha sporerna sterilt om det ska ta sig bra. Mycket lättare att odla än cannabis, plus att man tjänar bättre. Torkad svamp säljer man för runt 100kr/g, och det kostar nästan inget att odla. Tar man det till Kristiania byter dom rakt av mot holk.
Hur mycket brukar du ta?
-1-5 gram torkad svamp beroende på sort. Toppslätskiving skulle jag nog ta 2 gram av. Plockar man utifrån nån hage eller gräsmatta kan styrkan på svampen variera väldigt mycket. Odlar man svampen själv är det lättare att säga precis hur mycket man ska ta.
Är svamp ett substitut för andra droger, eftersom man kan plocka den gratis ute i markerna och på så vis kan tillgodose sig även då man inte har några pengar?
-Nä fan, det är inte ett substitut, vissa föredrar svamp framför andra droger. Det är ju roligare än holk.
Varför är det roligare än hasch?
-För att dels så är det ett större lyckorus i svamparna, mysiga hallisar, och man har alltid skitkul ihop med polarna. Det är mer som en fylla, man blir lite skev.
Är svamp mer av en ”uppåtdrog” än hasch eller är det bara annorlunda?
-Det är mer uppåt, man får typ den känslan som när alkoholen börjar slå när man är lagomt berusad, fast hela tiden. Det är faktiskt en riktigt rolig resa.
Hur känns det att genomgå ett rus från svampar?
-Det beror på, omgivningen är viktig,  man måste känna sig trygg på platsen man befinner sig, man kan ta en lång promenad, eller åka till ett slott och bara sitta och njuta. Man ska dricka mycket C-vitamin tillsammans med svampen så får man fetare och färggladare hallisar. Det förstärker verkligheten, så tycker man om djur ska man sätta sig på ett zoo till exempel. Man ska omge sig med det man gillar.
Hur vanligt är det att använda svampar?
-Finns det nån som säljer svamp så tar det slut direkt, så det är stor efterfrågan. Det är rätt vanligt ändå.



5.Verksamma gifter

5.1Gifternas kemi

Psilocybin och psilocin är de aktiva ämnena i många ”magiska svampar”, framförallt i arterna från psilocybe-släktet. Psilocybin, vars kemiska struktur syns i bilden här till höger, är den stabila formen. Då kroppen bryter ner psilocybin bildas psilocin som är mycket instabilt och snabbt bryts ner till beståndsdelar som inte är verksamma som gift. En del psilocybe-arter innehåller även baeocystin och norbaeocystin samt ett 30-tal andra ämnen, men dessa ämnen är inte lika potenta nervgifter som psilocin, eller förekommer i så liten mängd att de inte innebär någon risk .

Psilocin bryts ner och försvinner då man torkar svamp. Psilocybin är mycket mer stabilt och har hittats i torkad svamp som daterats till 115 år.

Rent kemiskt är det enda som skiljer mellan psilocybin och psilocin att i psilocin har fosfatet (PO3) bytts ut mot en väteatom. Baeocystin och norbaeocystin är också väldigt lika psilocybin, men där har metylgrupperna ersatts. En annan känd kemikalie som har en väldigt liknande kemisk uppbyggnad som psilocin är LSD-25.

Psilocin liknar väldigt mycket det kroppsegna ämnet serotonin, och det är därför det ger effekt på medvetandet. Serotonin är en transmittorsubstans i nerverna och psilocin sätter sig på receptorerna 5-HT1A och 5-HT2A som används av serotoninet så att det blockeras.

5HT1-A är en receptor som styr känslor och sinnesstämning. 5HT2-A är en receptor som styr beteende, sinnesintryck och kärlsammandragningar. Kroppen utsöndrar serotonin så att det fäster mot dessa receptorer och reglerar därmed kroppstemperatur, vakenhet, sinnesstämning och beteende.

Vid regelbundet intag av psylocin anpassar sig kroppen efter att receptorerna blockeras och därför uppstår efter ett tag tolerans, dvs att man måste öka dosen för att få samma effekt. Eftersom LSD fäster vid samma receptorer ger regelbundet intag av psilocin även tolerans mot LSD och vice versa.

Psilocin är inte fysiskt beroendeframkallande. Däremot är det starkt psykiskt beroendeframkallande, och de som ofta använder psykedeliska droger beskriver gärna verkligheten som tråkig.

5.2Effekt

Omedelbart efter förtäring av svampen drabbas man ofta av illamående, vilket går över efter någon halvtimme. Därefter vidtar de hallucinogena effekterna allt mer under någon timme, varefter de långsamt klingar ut.

I likhet med andra hallucinogener verkar psilocin så att den påverkade personens tankar, känslor och sinnesintryck förskjuts från verkligheten i varierande grad. Det första som brukar förändras är synintryck, så att färger uppfattas annorlunda och lysande. Därefter börjar man uppfatta ljud annorlunda och vid kraftigare förgiftning förlorar man kontrollen över musklerna så att ett tillstånd av temporär förlamning inträder. Eftersom känslor och vissa personlighetsdrag förstärks kan förgiftning i samband med depression eller psykisk sjukdom förstärka densamma vilket även kan bestå då giftet gått ur kroppen. Personer som har anlag för t.ex. schizofreni kan även få detta sjukdomstillstånd utlöst av en psilocin-förgiftning. Även psykoser kan inträda. Avsiktlig förgiftning för att få uppleva nämnda hallucinationer avråds därför mycket starkt.

Effekterna av en psilocin-förgiftning håller i sig ungefär 4-6 timmar beroende på mängd som intagits. Så vitt man känner till ger inte giftet några bestående fysiska skador, men de psykologiska effekterna kan bli bestående.

 
5.3Dödsfall

För att ange hur dödliga ämnen är brukar man använda beteckningen LD50. Det står för den letala dosen för 50% av de som förgiftats, dvs då hälften av de försöksdjur man använder dör. LD50 för LSD är 30 mg/kg. För psilocybin är LD50 280 mg/kg. Psilocybin är alltså mycket mindre farligt än LSD som har ungefär samma effekt, och trots att det är relativt vanligt med både avsiktlig och oavsiktlig förtäring av svamp som innehåller psilocybin finns bara ett enda dödsfall registrerat. Den normala dosen, 2 gram toppslätskivling, innehåller 10-20 mg psilocybin vilket innebär att man normalt måste överdosera med ett dussin normaldoser för att det ska ge en dödlig utgång.

En 22-årig man i Finistére, Frankrike, hade inga pengar och därför ingen tillgång till cannabis, som var hans vanliga berusningsmedel. Han hade under flera år plockat och ätit toppslätskivling (Psilocybe semilanceata). Därför gick han ut och hittade en kohage med en stor mängd av denna svamp. Samtidigt som han plockade svampen åt han ett okänt antal råa. Den plockade svampen tog han sedan med sig till några vänner som han träffade på en bar. Där åt han ytterligare ett dussin svampar. Fyra av vännerna lät sig sedan övertalas att koka te på 20-40 svampar som de fem sedan delade på. Nedan följer en redogörelse för hur mycket svamp de åt eller hur mycket svamp-te de druckit och vilken verkan det gav.

24-årig man, kom inte ihåg hur mycket te han druckit. Kände sig bara smått berusad. Hade dessutom druckit några öl tidigare.
20-årig man, drack en halv kopp te. Illamående och uppkastningar följt av ett euforiskt, berusat tillstånd. Han hade tidigare under dagen druckit sammanlagt 15 glas öl.
20-årig kvinna, drack en kopp te. Kände berusning ungefär en timme senare, därefter kramp i benen.
36-årig man, drack en kopp te och åt 2-3 råa svampar. En timme senare kände han sig berusad och såg färgglada syner.
22-årig man, åt okänt antal svampar och kan även ha druckit av det te som kokades. Efter 4 timmar oregelbunden andning, utan kontroll på kroppen (tillfällig förlamning). 6 timmar efter de hade kokat te på svampen fick han muskelspasmer och föll i koma. Hans vänner körde honom genast till närmaste sjukhus, men där fanns ingen akutmottagning och därför kördes han hem utan åtgärd. 2,5 timmar senare var han fortfarande medvetslös och läkare kallades hem till honom. Då läkaren kom fram var mannen död.

Undersökning av mannens döda kropp visade inga tecken på hälsoproblem. Därför får man anta att dödsorsaken helt och hållet var den svamp han åt under dagen. Tyvärr kan ingen bekräfta hur mycket han ätit på grund av den långa tid som förlupit från konsumtion till dödsfallet, men läkarna uppskattar att han ätit minst 50 svampar. Normal dos bland missbrukare är ungefär 10 svampar.

 
6.Arter

6.1Psilocybe semilanceata

Andra namn: Toppslätskivling, Liberty cap

Byggnad:Hatt:Mörkbrun till beige. Hygrofan, bleknar
vid torka.
1 – 2,5 cm i diameter.
Konisk, ofta med liten topp. Med
ökande ålder blir kanten något
inåtböjd.
Skivor:Mörkt grå, går mot mörkbrunt.
Urnupna.
Svarta sporer.
Fot:5 – 10 cm lång, < 0,5 cm grov.
Ljus eller vitaktig.
Övrigt:Blånar svagt vid tumning. Ingen särskild lukt. Smakar jordigt.
Biotop:Gödslade marker, i högt gräs och hagar, ofta på gräsmattor. Gärna i tätt
växande tuvor. Jag har hållit ögonen öppna efter denna svamp under hösten i
Umeå, och hittade den till slut bara på ett enda ställe, nämligen på
ersbodaanstaltens gräsmatta. Smått ironiskt att det växer högar av
narkotikaklassad svamp mitt under näsan på de som dagligen kämpar för att
hålla anstalten fri från droger.
Naturlig utbredning: Europa och norra Nordamerika.
Gift:Psilocybin, baeocystin.
Livscykel:3-5 dagar efter sporsättning har mycelet hunnit växa till med ögat synlig
storlek. Då temperaturen faller på hösten börjar svampen bilda fruktkroppar.
Varje mycel skjuter nya fruktkroppar med 2-15 dagars mellanrum.


6.2Psilocybe cubensis

Andra namn: Stropharia cubensis, Golden teacher

Byggnad:Hatt:Gulaktig eller vit mot brun-gult i mitten.
1,5 – 9 cm i diameter.
Konisk eller klockformad, breder ut sig med
åldern.
Skivor:Grå-bruna, går mot svarta med åldern,
ljusare kanter.
Vidväxta.
Svarta sporer.
Fot:3,5 – 15 cm lång, 0,3 – 1,5 cm grov. Smalnar mot hatten. Ring.
Övrigt:Blånar vid tumning.
Biotop:Växer ofta direkt på komockor eller hästskit i hagar.
Naturlig utbredning: Gulfkusten, södra Nordamerika. Odlas över hela
världen.
Gift:Psilocybin, psilocin, baeocystin.
 

Resurser:

http://leda.lycaeum.org/?ID=9182
http://leda.lycaeum.org/?ID=10488
http://www.exet.nu/html/download/si/Psilocybin.txt
http://www.mushroomjohn.com/species.htm
http://www.susning.nu/Narkotika
http://62.95.69.3/SFSDOC/00/000002.PDF
http://www.infomedica.se/sjd_text_ram.asp?CategoryID=7278
http://www.aktivalanken.com/sveralkohist.htm